Upptäckar Byrån

Hur kan kycklingen andas inne i sitt ägg?

Elisabeth Nilsson

I hönsäggets skal finns ungefär 10 000 porer (courtesy of FreeFoto.Com)

Hur gör man egentligen för att andas när man ligger innesluten i ett ägg med hårt skal? Ett fågelägg innehåller nästan allting som ett embryo behöver för att utvecklas till en färdig fågelunge. Det enda som inte får plats i ägget är syrgas. I stället är äggskalet fullt av mikroskopiskt små porer genom vilka gaser av olika slag kan passera in och ut ur ägget.

Genom porerna tar kycklingfostret upp den syrgas som den behöver. Genom porerna kan fostret också göra sig av med den koldioxid som bildas som en avfallsprodukt. Gaserna transporteras med s.k. Diffusion. Diffusion drivs av koncentrationsskillnader. Eftersom fostret förbrukar syrgas blir syrgaskoncentrationen lägre inuti ägget än utanför och syrgasmolekyler diffunderar därför in i ägget. Ett vanligt hönsägg har ungefär 10 000 porer! Varje por har en diameter på 0,017 millimeter och den totala porytan på ett ägg är 2,3 kvadratmillimeter!

Snitt genom en por i skalet av ett sköldpaddsägg. Skalet ligger vinkelrätt mot bildens plan och lodrätt. Sköldpaddsägg tar upp syrgas på samma sätt som hönsägg. Svepelektronmikroskopisk bild (courtesy of Nanoworld at the University of Queensland).

Ett hönsägg ruvas i ungefär 21 dagar. Under den här tiden tar ägget upp syrgas, samtidigt som det avger koldioxid och vattenånga till omgivningen. Det är ganska stora mängder gas det handlar om. Sammanlagt tar ägget upp 6 liter syrgas och avger 4,5 liter koldioxid! Eftersom skalets porer släpper igenom alla slags gaser, förlorar ägget också en hel del vatten i form av vattenånga, totalt 11 liter vattenånga. Vid äggets trubbiga ände finns en ficka med luft. Det är denna luftkammare som syns som en fördjupning på ett kokt ägg. Luftkammaren ligger mellan de båda skalmembranerna och ökar i storlek allteftersom vatten avdunstar från ägget. De båda skalmembranerna finns under skalet runt hela ägget (och syns när man skalar frukostägget), men de ligger tätt ihop utanför luftkammaren.

Hönsäggets uppbyggnad. Innerst syns gulan. Det är den som är äggcellen och den är omgiven av det mycket tunna vitellinmembranet. Större delen av gulan är fylld av upplagrad näring åt embryot i form av tätt packade gulekorn. Överst syns ett gulefattigt område som kallas för groddskivan (vit på bilden). I den finns äggets kärna och det är den som utvecklas till ett embryo i ett befruktat ägg. Groddskivan syns som en vit fläck på gulans yta. I övrigt består gulan av flera lager av omväxlande vitaktig gula (klart gul på bilden) och gulare gula (mörkare på bilden). Den vitaktiga gulan bildar en pelare under groddskivan. Utanför gulan finns vitan som utgör ett förråd av näring och vatten åt embryot. Vitan fungerar också som en kudde som skyddar det tidiga embryot från stötar. Dessutom har vitan bakteriedödande egenskaper. Den innehåller ett Enzym (lysozym) som bryter ner cellväggarna hos många Bakterier. Vitan består av flera lager med omväxlande trögflytande och mera lättflytande vita. Den trögflytande vitan närmast gulan bildar de båda äggsnoddarna (mörkt gråa) som fungerar som upphängningsanordningar för gulan. Utanför vitan finns de båda tunna skalmembranerna som ligger tätt ihop under skalet, utom i äggets trubbiga ände. Här finns luftkammaren mellan de båda skalmembranerna (se texten). Ytterst ligger skalet (brunt på bilden) som till stor del består av kalciumkarbonat. Skalet är perforerat av en mängd små porer. Gulan har lägst densitet ("täthet") i området kring groddskivan och högre vid den andra polen. Om man vänder ett ägg som ligger på sidan kommer gulan därför att långsamt vrida sig tills groddskivan åter ligger överst. Modified after Ivy Livingstone. Courtesy of © BIODIDAC.   A

Ett kycklingfoster kan förstås inte andas genom lungorna. Det har ju inga fungerande lungor ännu. I stället tar det upp syrgasen med hjälp av en av fosterhinnorna. Inuti ägget ligger kycklingfostret omgiven av flera fosterhinnor. En av dessa hinnor kallas allantois. Allantois växer ut som en utbuktning från fostrets tarm. Först är allantois en ihålig blåsa, sedan ligger den som en tillplattad ballong längs skalets insida. Det är här gasutbytet sker. Blod från kycklinfostret cirkulerar ut i allantois, tar upp syrgas och avger koldioxid. Det syrerika blodet strömmar sedan tillbaka in till fostret.

Under den sista utvecklingstiden händer det mycket i ägget. Ungefär 28 timmar innan kläckningen pickar kycklingen hål på äggets luftkammare (som nu ökat i volym till ca 10 milliliter). Nu börjar lungorna långsamt att fungera och kycklingen kan andas av den luft som finns i luftkammaren. Under en övergångsperiod får den syrgas både via lungorna och via allantois. Sedan börjar kycklingen picka hål på äggskalet. Medan den kämpar för att ta sig ut ur skalet, övergår den till att andas endast med hjälp av lungorna.

Fler fina elektronmikroskopiska bilder kan du hitta på Nanoworld.

 Källor

R.L. Dorit, W.F.Walker Jr och R.D. Barnes: Zoology (Saunders, 1991).

Manner, H.W.: Elements of comparative vertebrate embryology (Macmillan, 1964).

K. Schmidt-Nielsen: Animal physiology (5:e upplagan, Cambridge University Press, 1997).

W. Shumway och F.B. Adamstone: Introduction to vertebrate embryology (5:e upplagan, Wiley, New York, 1962).

Artikeln är hämtad från http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar och

---

Innehållet är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens