Start * Aktuellt utifrån * Blandat på Svenska * Forskning.se, Miljö
För Nyfikna!
Hur Funkar ...
Artkunskap
Svenska Science Center
Länktips
Ordlista
Nyhetsbrev
Aktuellt utifrån
Joomla Templates and Joomla Extensions by JoomlaVision.Com
Start Filbibliotek Om UpptäckarByrån Länktips Kontakt Nyheter Utifrån Boktips

Forskning.se, Miljö
De senaste tio nyheterna från forskning.se inom miljö
De senaste tio nyheterna från forskning.se inom miljö

  • Lång process få bort fosfor ur övergödd sjö
    Den viktigaste åtgärden för att minska övergödning i sjöar är att minska avrinningen från åkerjordar. En annan effektiv åtgärd är att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, enligt en forskningsrapport från SLU. Det kan finnas stora mängder fosfor lagrat i bottensedimenten i sjöns djupa delar, som kan läcka till vattnet under mycket lång tid. Det kan ta upp till 200 år innan detta lager är tömt.

  • Bäckars återhämtning från försurning bromsas i strandkanten
    SLU-forskare visar att processer i skogsbäckars fuktiga strandkanter bromsar vattendragens återhämtning från försurningen. Här återfinns till exempel aluminium som, när det förs ut i bäckarna, omvandlas till en form som är giftig för fisk. Att skogsbäckarna fortfarande är ganska sura beror till stor del på väderfaktorer, enligt samlade resultat från tjugo års integrerad monitoring (IM).

  • Fantastiska svampar spelar viktig roll i framställningen av etanol
    De fantasiska svamparna Zygomyceter är föremål för Patrik Lennartssons forskning på Högskolan i Borås. Svamparna kan få stor betydelse för etanolframställning och djurfoderproduktion i framtiden. Den 9 februari disputerar Patrik Lennartsson med sin doktorsavhandling vid Chalmers Tekniska högskola i Göteborg.

  • Alkärr bryter ner metylkvicksilvret
    Våtmarker i norra Sverige är källor till det giftiga ämnet metylkvicksilver. En våtmarks näringsstatus påverkar hur mycket av giftet som bildas, enligt Ida Tjerngren vid SLU. Vissa våtmarker, t.ex. alkärr, bryter faktiskt ned metylkvicksilver, och bör därför bevaras. Öppna vattenytor bör återställas så att UV-nedbrytningen av giftet gynnas.

  • Naturligt fiskebestånd kan återskapas i kraftverksdammar
    Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingens utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.

  • ”Naturliga föroreningar” omsätts snabbt i fisk
    Bromerade dioxiner (PBDDs) i Östersjön har visat sig ge samma toxiska effekter som de mer välkända miljögifterna klorerade dioxiner. I sin avhandling visar Kristina Arnoldsson att PBDDs kan produceras naturligt och att de vanligast förekommande varianterna i Östersjön finns i höga halter, men försvinner snabbt ur fisken efter upptag.

  • Ett nytt zeolitmaterial kan lösa bristen på diesel
    Världens konsumtion av drivmedel förskjuts allt mer mot användandet av diesel på bekostnad av bensin. I en nyligen publicerad artikel i Nature Chemistry presenteras ett nytt poröst material som uppvisar unika egenskaper för att omvandla bensin direkt till diesel. Materialet har en enormt komplex atomstruktur som kunde bestämmas med hjälp av elektronmikroskopi.

  • Luckor i nordiska databaser över mjölkkors sjuklighet
    Nordiska mjölkkor kartläggs på individnivå i stora databaser som är mycket värdefulla för näringen. Sjukdomsrapporteringen har dock vissa brister och det finns tydliga skillnader mellan länderna, vilket måste beaktas i t.ex. aveln. Det visar en kartläggning av Cecilia Wolff från SLU.

  • Största vindkraftverket ska alstra unik kunskap
    Det nya vindkraftverket i Göteborgs hamn kommer inte bara alstra grön el utan också unik kunskap om havsbaserad vindkraft, vilket förväntas ge nya jobb i Sverige. I dag invigs Göteborg Wind Lab, Sveriges mest högresta forskningslabb.

  • SLU-forskare fann ursprung till snabbhet hos häst
    Forskare från bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen, dvs den som bestämmer varför vissa hästar, t ex engelska fullblod, kan springa snabbare än andra.


©Copyright Upptackarbyran.se (där inte annat anges) | Om Cookies
Bloggbanner Östafrika 250 195

Prenumerera

Prenumerera på UpptäckarByråns nyhetsbrev. Tips om nyheter på vår webbplats och händelser i omvärlden av intresse.
UpptäckarByråns Nyhetsbrev


Mottag HTML?